Vita öron

Idag fick jag njuta av denna utsikt en gång till, red ut i skogen och längs vägarna men Sofia på Nami som sällskap, ytters trevligt!!

Atti var lite "stoig" i början och det var först på hemvägen hon bjöd till lite på egen hand och blev sugen på att jobba. Så då blev det lite skänkelvikningar, öppna/sluta och sista biten var hon så mjuk och sökte sig neråt, tog emot att hoppa av när vi kom fram till stallet, men man ska väl sluta på topp! Kul att jag fick en känsla över hur fin hon kan vara, så nu har vi något att sträva efter, kommer troligtvis rida henne igen då och då när tiden ibland inte räcker till för Rebecca.